ayo

en av hip hop låtarna som får mig filosofiera lik talib when han körde good mourning med hi-tech, är gang starr feat jadakiss "rite where u stand"

När jag hör den får jag förutom en nostalgitrip till kanada tiden, Q4 2003, då jag körde loss på säcken med låten i bakgrunden, en känsla av att jag står fast eller att jag inte utvecklas i den fart och riktning som jag vill. Som om miljön jag är makes me stand rite here. Eller är det bara att jag färdas tillbaka till den tid då alltid gick med ljusets hastighet och varje andetag var bekräftelse på utveckling och en nyp av framgång som jag skulle bada i i framtiden?! Saknar vi den gågna tiden och ser fram emot en bättre tid så mycket att vi inte kan njuta av den tid vi åldras i?! för om en tid från och mig nu kommer jag säkert blicka tillbaka och säga, i wish i was there once again